Så påverkas din hållbarhetsredovisning av nya regelverk

2 min läsning • 30 mars 2022 • Hållbarhetsredovisning

 

Den 1 januari 2022 trädde EU-taxonomiförordningen i kraft i begränsat utförande. 2023 är den igång i full utsträckning. Här hittar du regeringens formulering, vad det innebär i praktiken och en lägesanalys av Olle Rydqvist.”Jag hoppas och tror att hållbarhetsredovisning blir en lika naturlig del av årsredovisningen som den finansiella”, säger Olle Rydqvist, medgrundare av PE Accounting.

Vad säger regeringen?

Taxonomiförordningen är i grunden ett transparensverktyg och innebär krav på följande tre områden enligt Regeringskansliet:

 

  1. Högre krav på hållbarhetsrapporten. Rapporteringskraven gäller i dagsläget bara för företag med fler än 500 anställda.
  2. Finansmarknadsaktörer behöver informera om hur stor del av de underliggande investeringarna som gjorts i taxonomiförenlig verksamhet.
  3. Krav på statnivå gällande åtgärder. Kan till exempel handla om att offentligrättsliga föreskrifter om vilka finansiella produkter som får marknadsföras som miljömässigt hållbara ska vara anpassade till taxonomi­förordningen.

Vad betyder det i praktiken?

Från 1 januari 2023 ska företag och verksamheter uppvisa hur stor del av omsättningen som uppfyller de krav som finns definierade i EU-taxonomin. Man ska också rapportera den andel av omsättningen som inte uppfyller kraven definierade i EU-taxonomin. Det kommer ge ringar på vattnet längs med hela investeringskedjan och påverka ett stort antal företag vars värdepapper ingår i de aktie- och obligationsfonder som omfattas av lagkravet. Likaså förväntas kravet på större företag att redovisa sin verksamhet att spilla över på mindre företag.

 

Läs mer: Bakgrunden till taxonomin

Analys av PE:s grundare

Jag tror att vi tydligt från och med 2023, och kanske framförallt kommande åren därefter, kommer se ett ökat behov eller krav på hållbarhetsredovisning grundat på tre saker, säger Olle Rydqvist, medgrundare av PE Accounting.

 

  1. Bolag har ägare som måste hållbarhetsredovisa enligt EU:s taxonomi då de exempelvis är en del av en publik fond.
  2. Bolaget själv är ett stort bolag enligt ÅRL:s definition och därför måste upprätta hållbarhetsredovisning enligt lag.
  3. Bolaget ingår i en leverantörskedja till ett stort bolag som ska redovisa sin indirekta påverkan.

 

 

Vidare finns det tydliga signaler att både medarbetare, potentiella medarbetare och kunder ställer, eller kommer ställa, krav på hållbarhetsredovisning.

Det som är den stora begränsningen idag är avsaknaden av standards och hur de ska tillämpas för att bli jämförbara mellan bolag. Jag tycker därför det är jätteroligt att SRF Konsulterna tillsammans med motsvarande organ i Norge och Finland tagit fram en nordisk standard för små och medelstora bolag (SME), NSRS (Nordic Sustainability Reporting Standard).

Klimatredovisning

Den ”lilla” detaljen att företag utmed hela distributionskedjan (supply chain) kan komma att innefattas av taxonomin gör stor skillnad. Många av er är del i just en sådan distributionskedja eller kan komma att bli det i framtiden. Hur det faller ut får vi  se under kommande månader, men en situation där en underleverantör som redan klimatredovisar föredras av beställaren känns inte osannolik. Avslutar Olle.

Dela denna post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Relaterade artiklar

Boka en demo

Kom igång med PE

Över 1000 bolag har redan hoppat på framtidens sätt att driva företag. Är det din tur nu?